Armbågar

Jag tror han där uppe vill jävlas med mig.

"Titta riktigt noga Stefan, titta för fan, ser du hur perfekt hon är? Ser du hennes ögon? Se in i dom. Ser du? Ser du mitt livsverk? Ser du hennes läppar? Kan du se hennes smilegropar? Ser du? Hör du hennes röst, dom renaste av toner? Har du en aning om hur lång tid det tog för mig att skapa henne? 4,6 miljarder år. 4,6 MILJARDER ÅR. Sen den dagen jag skapade denna planet så började jag med mitt livsverk och nu är hon klar. Ser du? vist fan är hon perfekt! Hon är perfekt. Men hon är inte till dig"

Vilken jävla knock-out

Det är som att försöka slicka sig på armbågen, den sitter där den sitter, så nära som den bara kan komma, men hur fan du än gör så når du inte. Du kommer aldrig att nå. Inte jag heller. Jag kommer aldrig nå min armbåge.


Shit också. Faaan jag hatar min armbåge, de går ju inte att slicka på den. Jag bryter fan snart av mig armen, bara så kan jag slicka en gång. Bara en.

"Armbågar är som armbågar, va fan ska med dom till?"